Insåg nu att jag har inte berättat om gårdagen.. Jag var in till stan för att gå till min kurator som jag nu har avslutat kontakten med. Jag insåg att jag har börjat acceptera min ångest på ett helt annat sätt nu. Jag har fått insikten att den är en del av mig och ett problem som jag har inte som jag är. Att jag kan bli stolt och känns mig duktig över de små ansträngningar som jag gör, men som ändå blir enormt stora steg framåt.
Dock är det fortfarande en lång bit kvar att gå, jag har mycket jobb kvar. För att klara av det kommer jag att behöva hjälp, från nära och kära. Stöd är en väldigt viktig aspekt vid ett "tillfrisknande". Att få stöd, uppmuntran och bekräftelse när jag gör saker som rör min ångest ger mig så mycket mer självförtroende och pushar mig framåt. Då kan det bara gå framåt.
Nu vill jag jobba framåt!
Då går vi framåt tillsammans! När du avslutar din kuratorkontakt så påbörjar jag min :P Nu jäklar ska vi må bra Anna!!!
SvaraRadera