Lilja 3 år!

Idag fyller min lilla prinsessa 3 år! Tre år sedan hon kom till oss på beräknat datum. Tre år av toppar och dalar, men alltid med obeskrivlig kärlek. Lyckan att ha dig, se dig växa och utvecklas varje dag. Ser hur du tar efter våra bra och tyvärr även dåliga vanor. Upptäcker världen runtomkring och delar den med din syster, din far och med mig. Underbara barn, som jag älskar dig!

Idag blev hon väckt av familjen med sång, paket på sängen och pepparkaka innan frukost. Lyckan hos henne var total! Presenterna var rätt okej också, åtminstone dom hårda, haha.

Sedan var det dags för förskolan. Efter många om och men (Hon är väldigt hemmakär nu för tiden) så kunde vi åka dit. Och väl vid hämtningen så får man bråka för att få med henne hem istället.
I alla fall. Väl hemma blev det mellanmål och gofika, bulle och kaka. Lilja säger numera "Jag ääääääälskar fika mamma!" Haha! Vi som har försökt hålla allt socker borta så länge det bara gått och jag tycker att vi har lyckats rätt okej, men det blir allt svårare. Men hon är duktig på att lyssna på när vi säger nej faktiskt.

Till  middag blev det favoriten - pannkakor. Hon hjälpte till med att röra om i smeten  såklart! Och när man har födelsedag så får man faktiskt äta glass till :-)

I helgen som var hade vi däremot kalaset för henne.
Lördagen bjöd på blåsa ljuset på tårtan, ballonger, kalasklänning, lek med kusiner (och Johannes!) och massa annat roligt!

Kalasfin!

Lillasyster fyllde 7 månader så hon fick också vara med på ett hörn. 

Överklagan

Jag har det rätt tufft just nu. Det är mycket som händer runt min familj, sånt jag inte vill ta upp här, inte just nu i alla fall. Det upptar väldigt mycket tankar och gamla känslor bubblar upp till ytan.

Husköpet har vi stött på problem efter problem, och nu är vi mitt uppe i det största - som kan få allt att rasera. Jag känner att jag inte orkar mer snart. Jag står verkligen och vickar på kanten till avgrunden känna det som.

Det är nämligen som så att vi har behövt överklaga till tingsrätten för att ha rätt att köpa huset. Så just nu känns allt så ovisst. Och jurist är inte direkt billiga kan jag säga. Vi har behövt ta hjälp med den här överklagan. Men jag hoppas att allt tar slut nu. Så vi slipper lägga mer pengar på detta, kan återuppta renoverandet, ta lånet och skriva klart köpebrevet samt återfå lite hjärnkapacitet till annat. För mitt huvud, mitt humör och hela jaget blir så starkt kopplat till det här, på ett negativt sätt. Jag kan inte slappna av och sluta tänka på det och det tär, det tär så mycket på mig. Fy så jobbigt!

Jag vill bara att allt ska lösa sig och jag vill hoppa över närmaste 2-3 månaderna så att allt är bra sen..