Reflektioner från 2017

Här kommer lite reflektioner och sammanfattningar kring året som har gått. 

Varning för en vägg av text!

Jag har haft ett rätt turbulent och tufft år. Det har varit mycket förändringar och de har krävt hårt arbete och mycket energi. Energi som jag inte riktigt har haft tillräckligt mycket utav.

Det började redan under våren. Jag började tycka att Lilja blev mer krävande, hon hade jobbiga perioder och jag försökte underhålla henne på dagarna, men det började bli allt svårare. Vi hade stora problem att hitta en förskola i närheten som hade plats, så det slutade med att vi fick skjuta fram inskolningen flera gånger i flera månader.
I samma veva köpte svärföräldrarna en lägenhet, med planen att flytta från huset under våren/sommaren. Vi skulle därmed få ta över och köpa huset. Jag fick sitta och leka mäklare och ta reda på allt i flera månader (eftersom att allt skulle ske privat utan någon mäklare inblandad). Vi tog däremot hjälp av en jurist till att skriva kontrakt och vi startade upp en lantmäteriförrättning (stycka av tomten) för att få en mindre tomt. Hela denna procedur har tagit enormt med energi och tid. Redan här började jag känna av ångesten som började komma tillbaka ibland (inte för att den någonsin kommer att försvinna).

Sommaren kom och därmed flytten. Vi flyttade i princip hela lägenheten och hela familjen på en dag till huset. Allt tack vare min underbara familj som hjälpte till så mycket med bärhjälp och barnvakt. Det var guld värt! Sommarens månader spenderades i princip varje kväll med att fixa och dona i huset, se till att det skulle bli mer vårat. Ett rum på huvudplanet var fullbelamrat med möbler från svärföräldrarna och det tog oss månader att få bort dom (detta rum renoverade vi under hösten för att ge Lilja ett lekrum). Det är fortfarande väldigt mycket saker kvar här, ett rum nere i källaren är fortfarande fullt med saker och garaget och förråden ute ska vi inte ens börja med.

Allt detta som inte är vårat, som har varit överallt och tagit plats under så lång tid har gjort att jag inte alls har känt mig hemma. Detta har bara varit ett hus som jag har lånat en tid, fullt med saker som vi lånar. Det har inte varit mitt 'hem', det är fortfarande inte mitt hem. Jag kämpar fortfarande med att lära mig att det är mitt hus, få in känslan av mitt hem. Men det är väldigt svårt. Jag har helt enkelt inte trivts i huset, mycket för att jag bara ser det som inte är mitt, det som är fel. Jag har så mycket jag vill göra om, nästan allt. Det kommer att ta oerhört lång tid att få det som jag verkligen vill ha det, om det någonsin kommer att gå. Ångesten och mitt dåliga mående ökade på rejält under denna tid tyvärr. Ville väl dock inte riktigt se det fullt ut, utan jag kämpade på trots allt. Tänkte att bara vi löser problemen så blir det bättre sen (har tänkt det väldigt många gånger under detta året!)..

Sensommaren. Jag började jobba och vi skolade in Lilja på förskolan. Det tog säkert henne 1-2 månader innan hon verkligen började trivas där och det var lätt att lämna på morgonen. Hämtningarna har hon alltid varit jobbig med för min del. Från det att jag kommer dit till att vi sitter i bilen på väg därifrån är lätt 30 min. Hon springer iväg och tjorvar på vid påklädningen så mycket att jag blir tokig på henne. Hoppas att det blir lättare till våren då det är mindre kläder.
Jag blev gravid under den här tiden, vilket bara har varit positivt. Vi berättade för våra familjer och vänner genom att bjuda in till födelsedagsfika för min del. Lilja fick ha på sig en tröja där det stod "storasyster" och sedan väntade vi bara på att gästerna skulle uppmärksamma detta. Vi sade inget till någon, utan de fick upptäcka det själva. Det var väldigt roligt att berätta på det sättet och roande att se när alla upptäckte det. Vissa såg det så fort de klev genom dörren, medan andra tog lätt en timme på sig att märka det.

Jag hann vara tillbaka på jobbet i ca 6 veckor innan jag berättade nyheten, att jag inte skulle bli så långvarig där. Att komma tillbaka till jobbet var lite tufft det med. Jag har inte den lättaste arbetsuppgiften och det är under tidspress. Att hoppa in i det igen var inte det lättaste. Det tog mig flera veckor innan jag började landa i det. Det nya schemat jag fått var jag inte särskilt begeistrad över heller, men det är inget att göra något åt. Bara att bita i det sura äpplet och härda ut tills jag får gå hem igen. Börjar tyvärr bli lite smått less på min situation där..

Vi började med lite renoveringar under hösten. Vi har målat om hallen och renoverat ett rum som blev lekrum nere. Väldigt skönt att stuva in alla leksaker i ett rum och att få ha vardagsrummet och köket fritt (inte hela dagarna, men de är i alla fall inte lekrum längre). Att stuva om i källaren och flytta bort saker så att det bara är våra saker numera (åtminstone i de flesta rummen) har gjort att jag åtminstone inte känner mig vilse överallt längre. I "våra" förråd har jag koll på våra saker och det börjar kännas bra.

Graviditeten har hittills under hösten/vintern varit lättare än den förra. Jag har knappt mått illa och haft mycket mindre ont överlag. Jag har börjat få foglossningar även denna gång, dock på framsidan och inte bak som jag hade sist. Jag har känt mig mer tung och upplevt att jag blivit mer svullen av tyngden av livmodern hittills. Jag har haft mer sammandragningar och kände av rörelser tidigare denna gång (nästan en hel månad innan). Ultraljuden som jag har varit på och utlåtande av läkare har visat att lillskruttan i magen bara har en fungerande njure. Men inget som ska vara farligt eller på något sätt påverka graviditeten eller livet för henne utanför magen senare.
Beräknat förlossningsdatum blev flyttat till 5 april, men jag hoppas verkligen att hon väljer att komma tidigare så att hon blir född i mars. Vi har alldeles för många i april redan och nästan ingen i mars, så det skulle passa mycket bättre tycker jag!

Liljas utveckling har äntligen börjat ta lite fart och talet har börjat släppa en del. Hon säger; mamma, pappa, jaja (Lilja), titta, sitta, mera, där, tisse (kisse tror jag) där, hej, ses sen, ja, nej.
Vi har varit på uppföljning för henne syn och det visade samma som förra året, att hon är översynt och har ett brytningsfel, men inget tillräckligt stort att göra något åt nu. Det blir troligtvis inte förrän vid skolåldern. Ingen skelning som tur är (vi trodde att det fanns en liten skelning förra året).
Hon har dock börjat visa väldigt mycket "kan själv" och en hel del tvärvändningar och motvillighet gällande mycket saker. Det märks att hon utvecklas mycket just nu, tror att det har med språket att göra, att hon blir frustrerad då hon inte kan berätta det hon vill. Trots att hon är jobbig med allt detta är hon också helt underbar!

Jag började träffa en kurator under senhösten. Hann träffa henne 3 tillfällen där vi har pratat om allt som varit jobbigt (min barnmorska tyckte att det var en bra idé att göra detta med tanke på min historia av ångest). Sista sessionen kunde jag inte närvara och nu ska hon sluta på sitt jobb. Ska få kontakt med någon annan istället, men det dröjer ett tag innan hon är på plats och har upprättat kontakt. Så jag får se va det hela leder till. Blir kanske någon gång i februari. Men grundtanken är i alla fall att fortsätta träffa någon att prata med fram till förlossningen.

Julen och nyår bjöd på mycket sjukdom för våran del. Jag började bli förkyld till julafton. Juldagen var både jag och Lilja risiga och vi fortsatte vara det nästan hela veckan. Jag var jätte dålig fram till i måndags. Har haft (eller är fortfarande inte helt frisk) bihåleinflammation och en eventuell mild magsjuka. Så vi har varit hemmavarande, liggandes i soffan i mellandagarna och något nyårsfirande blev det då inte. Inte mer än att se på serier och äta lite glass. Vi var i säng innan tolvslaget.

Detta är väl en snabb recap på mitt år. Inte det lättaste och jag hoppas att 2018 blir bättre. Bara jag får vila, komma in i allt det här nya och få 'mitt hem'.

Planer för 2018

• Sätta upp en ledstång i trappen
• Söka graviditetspenning och gå hem i början på mars (vilket innebär 2 månaders jobb kvar)
• Få klart köpebrevet av fastigheten så fort avstyckningen är klar
• Föda en liten flicka till
• Vara hemma med bebis och Lilja (till viss del, hon ska få gå på 15-timmars) 
• Umgås med familj och vänner
• Vila upp mig och ta tag i mitt mående
• Renovera köket (vi får se hur stort projekt vi drar igång, antingen bara måla och byta lite vitvaror, eller totalrenovering)
• Fräscha upp rummet uppe som kommer att bli Liljas rum när lillasyster väl behöver ett rum också