I två dagar nu har jag velat fram och tillbaka om jag ska skriva detta inlägg. Det är ett starkt och ett svårt inlägg som har krävt mycket eftertanke. Nu kanske ni undrar vad det här handlar om?Jo, det handlar om min ångest. I söndags hade jag riktigt mycket ångest. Så där så att jag var apatisk hela dagen och bara skakade i sängen när jag skulle sova. Sådana gånger när det gör riktigt, riktigt ont, psykiskt, så vill man automatiskt distrahera tankarna till annat. Många tar då till självskadande handlingar, jag skulle ljuga för er om jag sa att det inte har slagit mig. Men jag har varit riktigt jävla stark tycker jag som har stått emot de här tankarna. Jag har inte skadat mig själv!
Vill även påpeka att detta inlägg inte på något vis är någon form av rop på hjälp, att jag vill skada mig själv. Så är det inte! Jag har redan hjälp och jag jobbar dagligen med min ångest. Jag vill bara upplysa om att tankarna kan finnas där hos personer med ångest.
Jag måste säga att jag fortfarande är osäker på det här inlägget, men nu är det skrivit och informationen är utlämnad. Det är ju ganska starkt bara det, att skriva om det menar jag?!
Du är jättestark vännen! Glöm aldrig det. Du är underbar och bra precis som du är och du gör ett fördjävla bra jobb med din ångest.
SvaraRaderaDu vet att jag finns här om du behöver prata.. Love you! ♥
Jag tycker att det är bra att du vågar skriva om det. Tror att det gör dig gott att få ventilera emellanåt.
SvaraRaderaTycker att vi tar en kväll igen bara du och jag snart.=)
Älskar dig!