Imponerad

Jag är ganska så imponerad över mig själv faktiskt. Jag är jävligt bra, stark och klarar av allt! Jag är bäst! :)

Jag var hos min psykolog idag och vi pratade en del om hur det har varit och vad som kan komma att bli. Vi kom fram till i alla fall att jag har gjort sjukt stora framsteg under det här året. Jag kan hantera min ångest på ett helt annat sätt än förut, jag vet vad som är bra för mig och vad jag ska undvika. Jag vet hur jag bryter beteendemönster (även om det tar ett tag) och jag vet hur jag ska tänka i alla situationer.

Än om allt är väldigt svårt, extremt påfrestande och känns nästintill omöjligt ibland så klarar jag av det. Jag är i princip frisk nu, skulle man nästan kunna säga. Det finns alltid saker att jobba på och jag kommer antagligen att dras med detta resten av livet, just eftersom att jag är en så pass känslig person. Men nog fan ska jag klara av det också. Jag har kommit jätte lång på denna tid och jag ska ta mig ännu längre. Jag jobbar fortfarande på saker och ting själv, hemma, för att ständigt komma vidare.

Jag har även tagit tag i att försöka komma igång och träna lite mer igen. Har gått på 2 Tabata (högintensiv intervallträning) pass. Gjorde tester idag och ska nu jobba i 4 veckor för att sedan göra om testerna och se om det blivit någon förbättring. Kändes riktigt bra idag på det passet faktiskt. Klarade av vissa övningar bättre än väntat! *stolt*

Jag är bäst! :) 

Arbetslös

Idag är det sista dagen jag har ett arbete och sista dagen jag är sjukskriven. Så imorgon är jag officiellt arbetslös. Då blir det till att åka in och knacka på arbetsförmedlingen i morgon. Men jag har faktiskt varit duktig och redan sökt flera olika jobb, får se vad det leder mig någonstans. Jag hoppas bara att jag inte hamnar i någon svacka under tiden, får verkligen jobba på det. Just nu känner jag mig positiv, men det kommer att bli tufft ekonomiskt några veckor skulle jag tippa på. Men vi får ta det allt eftersom, en dag i taget helt enkelt.

Sommarbrud

I mitten av denna vecka damp det ner ett antal inbjudningar runtom i stan. Jag och Robert har nämligen bjudit in till bröllop i sommar, vårat bröllop då. Så jag ska få bli en sommarbrud i fin skrud :)
Känns helt underbart att få bli Roberts fru. Efter snart 5 år tillsammans kände vi att det var dags att ta det till nästa steg och istället för att bara gå till rådhuset så ville vi ändå fira det lite grann med våra familjer och allra närmsta vänner. Så ett få utvalda har fått en inbjudan till i sommar och vi hoppas såklart att alla vill och kan komma och dela denna upplevelse med oss :)



Nerverna börjar redan gå upp och ner vissa dagar, drömmar redan katastrofdrömmar om det hela. Men det är ca 4 månader kvar så nog hinner vi fixa det som är kvar. Ganska mycket är redan planerat och en hel del kan vi inte göra förrän det närmar sig lite mer. Men det är oerhört mycket som ska planeras och ordnas, men det är såklart jätte roligt också! :) Längtar så enormt till i sommar!!!! ❤

Inbjudningskortet som har skickats ut!

Lugnet innan stormen

Känner mig hittills lugn, gällande vad som komma skall. Men jag tror att reaktionen kommer inom en snar framtid. Det känns som att det kommer att vara tufft att hitta ett jobb inom en snar framtid. Vet heller inte hur jag kommer att reagera på detta, försöker verkligen att tänka positivt och jobba med ångesten och självkänslan nu. Är inne på vecka 4 i mitt självkänsla-program och jag jobbar och försöker hitta saker på sidan om också som kan hjälpa till.
Ska också ta mig i kragen och försöka vara ute och gå mycket mer framöver, börjar vara så fint väder ute nu så då känns det lättare att vara ute. Så ska hämta promenadskorna nere i källaren i morgon för en promenad och dessutom ska jag åka runt och lämna mitt CV på flera arbetsplatser. Hoppas på tur!

Avslutad tjänst

Jag har idag tagit beslutet, efter att ha pratat med min arbetsgivare att jag kommer att avsluta min tjänst hos dom. Jag kommer alltså från och med 2014-03-16 inte längre ha anställning på Manpower och inte fortsätta på Com Hem. Det känns faktiskt bra. Jag behöver fokusera på annat och har märkt att jag har mått bättre bara under den här tiden som jag har varit hemma och sjukskriven. Så nu blir det fokus på att må bra och hitta ett nytt jobb som jag trivs med och klarar av. Tror att allt kommer att bli bättre då.

Nu hoppas jag bara på att inte få någon smärre chock om någon dag för att jag kommer att vara arbetslös ett tag. Men efter att jag hade skrivit igår om att försöka ta tag i saker idag så mådde jag bättre och fick saker gjorda. Så det vekar som att mitt program och allt slit med ångesten faktiskt börjar löna sig.

Rosor och bubblor

Bältrosen börjar ge med sig. Det har inte blivit skorpor ännu men det kliar inte och det stör mig inte alls. Har ätit klart dunderkuren som jag fick från vårdcentralen, så den verkar ha hjälpt riktigt bra (trots att den tydligen inte skulle ha gjort det enligt läkaren, gjorde en fuling och ljög om hur länge jag hade haft utslagen). Så det känns riktigt bra, känns fortfarande lite isolerande dock att så fort någon ska komma förbi eller att jag vill åka någonstans så måste man kolla så att alla har haft vattkoppor.

Min sjukskrivning går ut om 12 dagar.. Det insåg jag häromdagen, det blev snabbt en skrämmande tanke. Vad händer? Vad ska jag göra? Måste hitta ett jobb? A-kassa? Allt detta kom som en bomb och jag hamnade snabbt i min lilla ångestbubbla. Så gårdagskvällen och dagen har bara varit serier och slappande. Inte alls peppande på något sätt. Men jag har ändå försökt att förbereda mig genom att kontakta vissa personer och sökt lite olika jobb. Trots det blev smällen ändå enorm för mig och jag känner hur jag inte alls är särskilt stark i mig själv. Men jag jobbar på självkänslan just nu genom att skriva detta, det är en uppgift jag har gett mig själv faktiskt.

Anyhow.. Ska fortsätta mitt slappande nu och försöka ta tag i mig själv och mitt liv i morgon.